Skolavslutning

Har nyss varit på skolavslutning. Inte min egen. Inte heller mina egna barns. Utan på skolan där jag jobbar. Rektorn pratade, barnen sjöng egnskrivna låtar och hade uppvisning. Det sjöngs Idas sommarvisa och Den blomstertid nu kommer. Många av barnen var finklädda, dock inte alla. Och jag fick riktig sommarkänsla. Saknade visserligen att avslutningen inte var i kyrkan utan hölls i gympasalen. Anledningen till det var INTE religionsproblem utan för att alla barn och deras föräldrar och släktingar skulle få plats kunde det inte vara i kyrkan eftersom kyrkan här i byn är för liten. Så är det när man har en skola med stort upptagningsområde i en liten by vars kyrka inte är gjord för nutidens skolavslutningar. Saknade mina egna barns skolavslutningar i kyrkan. De stora barnen har bara avslutningar på sina skolor och den lilla har inte börjat skolan än. På dagis skulle de ha avslutning för de barn som kommer att sluta efter sommaren och de skulle dricka fanta och cola, berättade dottern glatt. Och så skulle Britta & Mälitta komma. Dotterns stora idoler. Så lilla dottern får sin avslutning men inga föräldrar var välkomna. Jag får väl vänta något år tills hon gått sitt första år i skolan och följa med i kyrkan (hoppas de har kvar det då). Eftersom det är väldig diskussion i vår kommun just nu kan man aldrig vara säker. Jag förstår inte de som är motståndare. Det är inte för religionens skull längre som man har avslutning i kyrkan, utan det är en tradition. Någon annan än prästen kan väl prata om sommaren och sommarlovet om det är det som är problemet. Men att höra barnen sjunga och spela i kyrkan ger en helt annan känsla än att stå i en gympasal. Det måste även barnen tycka.